Jenny von Platen är Svenskt Tenn-expert och arrangerar tillsammans med Stockholmsmässan hyllningsutställningen under Antikmässan den 7-10 mars. Vi har fått en pratstund med Jenny.
Kan du berätta lite om dig själv och din bakgrund?
Jag är antikhandlare i tredje generationen, på kvinnosidan, vilket är ovanligt! Men jag läste till civilekonom för som ung hade jag inga planer på att gå i min mammas och mormors fotspår. Det här var i slutet av 1980-talet och jag tänkte bli yuppie!
Men så började jag hjälpa min mamma på Antikmässan i Stockholm, hon ställde ut där varje år. Och det var jätteroligt! År 2000 kastade jag loss från mitt ekonomjobb och öppnade en liten antikhandel i Malmö. Från start var det 1900-talets formgivning som var mitt huvudintresse. Nu 24 år senare tycker jag att jag har världens roligaste jobb! I min butik har jag både möbler, textilier, konst och inredningsdetaljer. Firma Svenskt Tenn är ett av mina favoritområden. Även textilier som till exempel vävda textilier från Märta Måås-Fjetterström eller tryckta textilier från NK:s Textilkammare. Förutom att köpa och sälja föremål från 1900-talet är jag skribent för tidningen Antik & Auktion, håller föredrag och gör utställningar.
Du är med och arrangerar hyllningsutställningen under Antikmässan 2024. Hur föddes den idén och vad är din roll i projektet?
Många Svenskt Tenn-älskare har precis som jag sett fram emot att det ska bli 2024! För i år firar Firma Svenskt Tenn 100 år! Grundaren Estrid Ericson öppnade sin butik i oktober 1924. Den låg på Smålandsgatan i Stockholm och de första åren var det bara tenn-föremål i sortimentet. 1927 gick flytten till Strandvägen där butiken ligger än idag vilket är fantastiskt. När jag fick frågan om jag hade något förslag till utställning på Antikmässan 2024 så var Svenskt Tenn firar 100 år ett givet svar!
Min roll i projektet är att planera utställningsområdet som är hela 250 kvadratmeter stort och att fylla det med spännande föremål och interiörer. Det är underbart att få djupdyka i Svenskt Tenns historia, den innehåller så mycket. Det är en hel del designhistoria såklart men även annat, som att starta och driva företag som kvinna i 1920-talets Sverige och att leva och verka i krigstid.
Vad är det som gör utställningen så exklusiv? Finns det något som inte kan upplevas någon annanstans?
Det här är en historisk utställning med många äldre föremål, till exempel tidigt tenn från 1920- och 30-talen. Även de möbler och textilier som vi visar är till stor del ovanliga modeller och mönster som sällan kommer ut på andrahandsmarknaden. Merparten av de här föremålen tillverkas inte längre. Josef Frank, den österrikiske arkitekten som knöts till Svenskt Tenn 1934 och som var verksam där livet ut, var otroligt produktiv. Några av hans föremål har tillverkats under många år, medan andra är mer sällsynta. Franks möbler för Svenskt Tenn är nästan aldrig signerade eller märkta så ju fler modeller som man känner till, desto större chans är det att man kan känna igen dem när man är på fyndjakt.
Utställningsföremålen har lånats in från privatpersoner runt om i Sverige och från antikhandlare som ställer ut på mässan, samt från Svenskt Tenn, vilket gör utställningen innehållsrik, bred och framförallt helt unik. Här blandas högt med lågt, precis som Estrid Ericson ofta gjorde själv i sina inredningar.
Har du något favoritföremål i utställningen?
Jag har många favoriter men är särskilt fascinerad av Nationalmuseiskåpet. Namnet kommer sig av att Nationalmuseum köpte ett exemplar 1952 då de hade en stor utställning med Josef Frank och Svenskt Tenn. På Josef Franks möbelritning från 1938 står det Skåp med 21 lådor, men det har bara 19. Han måste ha ändrat utformningen i sista minuten. Och det säger så mycket om Josef Frank och hans exceptionella känsla för proportioner och balans. Antalet lådor och storleken på lådorna är omsorgsfullt komponerat och tillsammans bildar de ett vackert mönster. Och tittar man noga ser man den böljande linjen som går vertikalt, från ovan- till nederkant. Frank var ju funktionalistisk arkitekt men hade gärna ett organiskt eller humanistiskt inslag i sina verk. Se bara på hans tygmönster Manhattan. Han tilltalades av hur Manhattans rätvinkliga gatunät får liv av Broadway som oregelbundet ringlar från norr till söder. Dessutom finns det ett stavfel gömt i Manhattan-mönstret. Det var också typiskt Frank - han hade humor!
Vad tycker du är det bästa med Antikmässan?
Det absolut bästa är att få se och uppleva så många antikviteter under ett och samma tak. Utbudet är enormt. Och lockelserna likaså!
Som besökare tycker jag att man ska passa på och lyssna på de fina föredragen på scen. Man ska även passa på att prata med handlarna, ställa frågor och be dem berätta om föremålen och formgivarna. Det gör vi gärna!
Som utställare uppskattar jag att träffa mina kunder igen. Vi ses en gång om året och det är i Älvsjö. Jag ställde ut första gången 2001 och under åren har jag fått många nya bekanta som delar mitt intresse för 1900-talets formgivning. Både mina kunder och jag lär oss något nytt varje år och upptäcker nya formgivarnamn och favoriter. Det är stimulerande!