– Tanken med Historiska lunchen är att man ska få en upplevelse som man sent ska glömma! Vi har dukat upp långbord där man sitter i ”biosittning” så att alla ska kunna se och höra bra. Håkan och jag (Pontus) står på scen och berättar med hjälp av bilder, men även autentiska föremål som vi har lånat av Antikmässans utställare.

Från 1600- till 1800-talet

– Vi börjar i barocken på 1600-talet, både konsthistoriskt och i menyn, med avstamp i den kanske viktigaste historiska måltid som ägt rum för Sveriges del: fredsbanketten i Nürnberg 1649, som jag brukar säga varit inspirationskälla till Nobelmiddagen. Efter det passerar vi rokokon och går vidare till den gustavianska tiden, vilket sätter smakerna på varmrätten. När vi kommer till desserten är vi inne på 1800-talet, berättar Pontus Silfverstolpe.

– Det vi bjuder på och berättar om kan man säga representerar de styrande klasserna. Vin var ju förbehållet överklassen ända in i våra dagar. Vi kan återskapa dåtidens rätter ganska bra, men däremot inte vinerna, vilket vi ska vara väldigt tacksamma för! Med all säkerhet smakade de väldigt mycket sämre än dagens viner. Bara under de senaste decennierna har ju vinkvaliteten ökat något enormt, säger Håkan Larsson.

Hur kom ni på idén till Historiska lunchen?

– Mat, dryck och måltidstraditionen är ett tacksamt och intressant ämne som i alla tider angått oss alla; inte minst idag när vi är otroligt medvetna om vad vi äter. Dagens kockar tittar dessutom mycket i gamla kokböcker och hämtar inspiration från historien, säger Pontus.

– Man letar gamla metoder, helt enkelt. Och inte minst tv-programmet Historieätarna har ju väckt folks intresse för måltidshistoria. Sammantaget känns Historiska lunchen väldigt rätt i tiden. Men det är inte bara maten och drycken som är intressant, utan även dukningen och de föremål som hör till och gör måltiden till en skönhetsupplevelse. Och så hela den historiska utvecklingen förstås, säger Håkan och fortsätter:

– Vissa besökare återkommer glädjande nog till vår lunch, så det är klart att vi inte säger exakt samma saker i år utan bjuder på en del nytt, även om upplägget är liknande. Menyn och vinerna är dock helt nya, fast med samma gamla gubbar på scen, ha ha.

Varför ska man komma på Historiska lunchen?

– Förutom en underbart god lunch med passande viner, så tycker åtminstone jag att det är intressant att få en större förståelse för mat, dryck och kulturen kring det dukade bordet, och även se hur det illustrerats i konsten. Har man inte historien med sig kan man ju egentligen inte förstå sin egen samtid. Det här är en sorts utbildning och bildning som alla har glädje och nytta av. Dessutom är det väldigt underhållande; Håkan är en duktig berättare!

– Pontus är en ännu duktigare berättare, och jag kan utlova att man kommer att få sig ett och annat gott skratt till livs! Historiska lunchen är ett slags ”allkonstverk” som sker en gång om året, så jag tycker verkligen man ska passa på, säger Håkan.

Fynda föremål från världens mest hållbara bransch

– Som bonus kan du direkt efter lunchen gå in på mässområdet och både titta på och köpa föremålen vi pratar om. Kanske en vinsil från 1800-talet, eller en snygg kanna till bag in box-vinet som Håkan starkt avråder ifrån, kan passa? Det är en unik möjlighet, och det samlas aldrig så mycket kunskap under ett och samma tak som på Antikmässan. Många av de man träffar är ju bäst i Sverige på sitt ämne och bjuder på sin kunskap helt gratis. Dessutom verkar vi i världens mest hållbara bransch, så jag skulle vilja säga att Antikmässan aldrig varit mer rätt i tiden!, säger Pontus.

– Jag som är en glad amatör när det gäller antikviteter tycker det är väldigt roligt att gå omkring och titta på Antikmässan eftersom det är en så stor bredd med allt från gamla bruksföremål till modern konst. Jag gillar allätarperspektivet, att det finns något för alla. Man kan gå därifrån med något för 200 spänn, eller 200 000… Sånt måste man gilla!, avslutar Håkan.